2 Konceptets lönsamhet

All franchising går ut på att ta ett bevisat lönsamt och testat affärskoncept och etablera det på fler ställen med egna företagare. Lönsamheten ska delas mellan franchisegivare och franchisetagare, därför måste den vara så stor att den tillfredsställer båda parters förväntningar och behov.

Franchising är alltså inte lösningen på ett lönsamhetsproblem. En olönsam verksamhet blir inte bättre av att den sprids till andra! När man värderar förutsättningarna bör man alltså göra två kalkylmodeller, som hänger ihop. Ett förslag är att man gör en franchisetagarkalkyl på fem år och en franchisegivarkalkyl på tio år.

På franchisetagarkalkylen bör man kunna ställa följande minimikrav:

• att resultatet år 1 och 2 inte visar på avskräckande underskott
• att likviditeten ser anständig ut år 1 och 2
• att resultatet år 3 är tillräckligt högt i förhållande till franchisetagarens finansiella risk
• att år 3–5 har resultat som motiverar de första två årens förmodat lägre resultat.

Förhållandet mellan franchisetagarens förväntade risknivå och konceptets förväntade avkastningsförmåga är avgörande för tillkommande franchisetagare. Risknivån för franchisetagaren bestäms av hur stort Eget kapital som krävs samt vilken säkerhet som måste ställas för det lånade kapitalet. Mer om detta i avsnittet Kapitalbehov