Tvistelösning

De flesta tvister i affärslivet är dispositiva, det vill säga att parterna själva väljer hur de ska lösa tvisten. Vanligast är att låta antingen en domstol eller en skiljenämnd avgöra tvisten. Med en sådan lösning får man en dom som går att verkställa genom till exempel kronofogdemyndigheten.

Skillnaden mellan en domstol och en skiljenämnd är att staten förser oss med en domstol och den bekostas av skattemedel, medan en skiljenämnd kan sägas vara en privat domstol. Man kan bilda skiljenämnder för ett visst uppdrag eller ha ett permanent skiljedomsinstitut som finns tillgängligt för dem som vill anlita dem.

Man brukar tala om de fyra ”S:en” för skiljenämnder, tre positiva och ett negativt. De kan utläsas så här:

Snabbhet

En skiljenämnd ska enligt lag avgöra en tvist inom sex månader och deras dom går inte att överklaga. Man har alltså en slutlig lösning på tvisten inom en tidsperiod som ingen allmän domstol kan konkurrera med. Om man stämmer i domstol kan man räkna med en dom först efter ungefär två år. Denna dom kan komma att överklagas av den förlorande parten. Förfarandet i hovrätten tar ofta ungefär lika lång tid och då återstår eventuellt en prövning i Högsta domstolen. Det har förekommit mål i allmän domstol som har tagit tio år från stämning till slutlig dom.

Sakkunskap

Om man stämmer i allmän domstol lottas målet ut på en domare som inte nödvändigtvis har kunskap om det affärsområde tvisten handlar om. I en skiljeprocess är det parterna som utser varsin skiljeman och dessa två utser sedan ordföranden. Självklart lägger man då ned möda på att hitta en skiljeman som inte bara är en duktig jurist utan som förstår materialet som ska prövas.

Vid skiljeförfarande hos ett institut utses ordföranden av institutet och även skiljemannen om det är en ensam skiljeman som avgör tvisten. Våra skiljeinstitut är dock duktiga och noga med att utse endast kompetenta personer till dessa uppdrag.

Sekretess

Svenska domstolar verkar efter offentlighetsprincipen. Den innebär att all förhandling (med vissa undantag) ska föras inför öppen ridå. Vem som helst, inklusive konkurrenter och journalister, kan komma in och lyssna på tvisteförhandlingarna och även få läsa igenom allt inlämnat material. I en skiljeprocess råder inte offentlighetsprincipen. Inget inlämnat material blir offentligt och förhandlingarna sker inte inför allmänheten.

”Stålar”

Detta är den negativa sidan av skiljeprocessen. Domarna i de allmänna domstolarna avlönar vi alla gemensamt genom att betala skatt. Domarna i en skiljenämnd får sin lön via arvodet som parterna betalar till skiljenämnden. För att hålla nere dessa kostnader kan man begränsa antalet skiljemän till en eller genomföra processen som ett förenklat förfarande. Det senare rekommenderas bara i mindre eller enkla tvister.

Kontakta oss
Kontakta oss

Kontakta oss

Tveka inte att kontakta oss med dina frågor och funderingar.
  • Detta fält används för valideringsändamål och ska lämnas oförändrat.