Varför franchising?

Vad är det då som gör att allt fler vill använda sig av affärsmodellen franchising? För att svara på det måste vi först dela upp frågan och se saken ur två perspektiv: franchisegivarens och franchisetagarens.

Franchisegivarens argument för att expandera med franchising

1 Lägre kapitalbehov

Om ett företag ska expandera behövs praktiskt taget alltid mer kapital. Lager, inventarier, kundfordringar och initiala kostnader binder kapital och kostar pengar. I en franchise är det huvudsakligen franchisetagaren som investerar och därmed undviker franchisegivaren att binda motsvarande kapital.

2 Delat risktagande

Den affärsrisk som uppstår vid en expansion med franchisetagare är tudelad. Den rent finansiella risken tar i huvudsak franchisetagaren. Skulle verksamheten gå med förlust är det franchisetagarens bolag som drabbas. Däremot är det inte ovanligt att franchisegivaren har tagit någon form av direkt finansiell risk i form av leverantörskrediter, reverser eller liknande.

Franchisegivaren tar dock en kommersiell risk som ska särskiljas från den finansiella risken. En konkurs för franchisetagaren är en mycket tydlig kommersiell nackdel för franchisegivaren, till exempel vid rekrytering och finansiering av nya franchisetagare. Leverantörer kan drabbas av kundförluster som i förlängningen gör det svårare för kedjan att förhandla fram bra villkor.

Det är alltså inte ett obefintligt risktagande för franchisegivaren. Men det faktum att man delar risken med franchisetagaren är ett ofta angivet argument.

3 Snabbare expansion

Att det går snabbare att expandera är ett ofta använt argument för franchising. Att det är ett snabbare sätt hänger samman med att franchisegivaren inte enbart slipper kapitalbindningen utan också kan dra nytta av den ofta oöverträffade kraften i en nyföretagares ambition och driftighet. Den motivation som man finner hos den som ska eller nyss har startat sin verksamhet är en oerhörd kraft som saknar motsvarighet. Den kraften bär fram kedjan under de inledande uppbyggnadsåren och är svår eller omöjlig att uppbringa i en expansion med filialer och anställda.

4 Motivation – möjlighet och risk

De flesta håller med om att en egenföretagare har en högre motivationsgrad än en anställd. Ofta framhåller man att egenföretagarens motivation är stark tack vare möjligheten att öka sin vinst. Men den höga motivationen har fler orsaker än så. Möjligheten att tjäna mer pengar kan byggas in även i ett anställningsförhållande med hjälp av provisioner och bonus. Risken att förlora pengar är dock unikt för företagandet och finns inte i en anställning.

Den finansiella risken är påtaglig i allt företagande och inte bara för företagaren själv utan även för dennes familj. Det betyder att trycket på företagaren att inte misslyckas ständigt är närvarande och inte enbart när man är på jobbet. Att risken alltså är en viktig del av motivationen kan därför lätt förstås.

Den finansiella risken består av att förlora det egna kapital ägaren sätter in i bolaget samt den säkerhet som ägaren ofta får ställa för de lån som företaget tar. Därutöver kommer risken för förlorad inkomst under tider då företaget inte har råd att betala ut någon lön till företagaren, vilket inte är ovanligt oavsett om nyföretagaren startar sitt företag inom en franchise eller helt själv.

De allra flesta som blir egenföretagare har en mycket stark vilja att nå framgång och ”att lyckas”. Måttet på vad det innebär att lyckas varierar dock från person till person. Att vara framgångsrik och att lyckas behöver inte enbart mätas i pengar utan skänker också en tillfredställelse och en personlig prestige som inte ska underskattas som motivationsfaktor.

Att misslyckas i sitt företagande och kanske tvingas sätta bolaget i konkurs är för de flesta en hemsk tanke. Att tvingas begära sitt företag i konkurs är för väldigt många det definitiva misslyckandet.

Kombinationen av företagarens möjlighet att lyckas samt risken för ett misslyckande är sannolikt två av de viktigaste motivationsfaktorerna i allt egenföretagande och det gäller givetvis även för företagare i en franchisekedja.

5 Effektiv arbetsfördelning ger mindre overhead och mindre risk

Tanken med att expandera med hjälp av franchising är ju inte att samtidigt expandera den centrala administrationen, snarare tvärtom. Man måste dock redan från början tydliggöra arbetsfördelningen mellan franchisegivare och franchisetagare.

Arbetsfördelningen har två grundprinciper. Franchisetagaren ska göra sådant som kräver daglig närvaro och insikt i dagliga detaljer. Franchisegivaren ska göra sådant som går att göra för många samtidigt. Vi diskuterar detta vidare i kapitel 8, Arbetsfördelning mellan franchisegivare och francisetagare, men det är denna arbetsfördelning som gör att franchisegivaren kan expandera med en väsentligt mindre central administration.

Franchisetagarens argument

1 Dokumenterad, testad och lönsam affärsidé

För den som har tänkt sig att starta eget helt på egen hand finns det inte någon färdig och testad affärsmodell. Därför är det svårt att avgöra hur lönsam affärsidén kan komma att bli. Att bli företagare inom en franchisekedja ger förvisso ingen garanti för lönsamheten, men affärsidén ska vara rejält testad och kunna visa upp god lönsamhet i de verksamheter som startats. Därmed skapas en högre säkerhet i företagandet även om man betalar en premie i form av en franchiseavgift.

Det ska finnas en instruktionsbok för hur franchisen ska bedrivas, den kallas ofta för Handboken och den ska ge handfasta instruktioner om hur verksamheten ska skötas för att man ska uppnå bästa resultat. Nå- gon sådan handbok finns inte för den företagare som startar helt på egen hand.

2 Stöd, rådgivning och utbildning

Som franchisetagare ska man få stöd och rådgivning av franchisegivaren om de områden som är väsentliga för att driva verksamheten, både vid starten och sedan löpande. Det kan röra sig om kommersiellt stöd som:

  • Inköp
  • Sortimentsmix
  • Marknadsföring
  • Försäljning

men också rådgivning om administrativa delar som exempelvis:

  • Personalfrågor, anställningar och uppsägningar
  • Ekonomisk uppföljning och kontroll
  • Kontakter med myndigheter, hyresvärd, bank, fackföreningar med mera.
  • Redovisning
  • IT

Det faktum att franchisegivarens kunskaper och erfarenheter är förvärvade genom att ha drivit samma sorts verksamhet som den som franchisetagaren bedriver är en mycket viktig fördel. En så skräddarsydd rådgivning är i stort sett omöjlig att få för den som driver verksamhet helt på egen hand.

En franchisekedja har oftast ett utbildningsprogram för franchisetagarna. Utbildningsprogrammens omfattning varierar naturligtvis men tenderar att öka i takt med att kedjan växer. Dels är det frågan om utbildning vid starten av franchisetagarens företag och dels en löpande utbildning. Utbildningarna är naturligtvis särskilt anpassade för ägare och personal som driver just den verksamhet som franchisetagaren bedriver, något som inte finns för den som bedriver företag helt på egen hand.

3 Stordriftsfördelar

Varje företag som har uppnått en viss storlek drar efterhand olika fördelar av sin storlek. Fördelen för en franchisetagare är givetvis att få ta del av stordriftsfördelar som inte varit möjliga om denne drivit verksamhet helt på egen hand. De vanligaste områdena där det finns stordriftsfördelar är:

  • Inköpspriser och övriga inköpsvillkor
  • Marknadsföring
  • Utbildning
  • Nationella kundavtal
  • Kvalitetskontroll
  • Produkt- och tjänsteutveckling
  • Test av nya idéer

I takt med att franchisekedjan växer blir stordriftsfördelarna tydligare och stadigt mer värdefulla. En företagare som driver sitt företag helt på egen hand får aldrig den här sortens stordriftsfördelar.

4 Nätverk av andra som gör exakt samma sak

Att vara egenföretagare kallas ibland världens ensammaste jobb. Sällan eller aldrig har man någon som verkligen förstår ens situation och de problem och möjligheter som finns. Den som driver företag i en franchisekedja har däremot en fördel av att ha kollegor med samma erfarenheter.

De formella och informella nätverk som skapas mellan företagarna inom en franchisekedja är en stor hjälp. Möjligheten att få eller för den delen att ge råd till sina kollegor skapar en kraft som inte ska underskattas. Att den man får råd av verkligen har en djup kunskap om ens förutsättningar skapar en god känsla även om det bara handlar om att få egna idéer bekräftade.

Många som blir egenföretagare har ofta en väl utvecklad tävlingsinstinkt. Det ligger därför i sakens natur att en viss tävlingsatmosfär uppstår mellan företagarna i en franchisekedja. Denna variant av intern ”konkurrens” kan ofta upplevas som mycket stimulerande för en företagare. Det ger en extra krydda i tillvaron.

5 Effektiv arbetsfördelning

För den som driver företag på egen hand är arbetsfördelningen självklar – företagaren gör allt själv. Men i en franchisekedja är det möjligt för franchisetagare och franchisegivare att på ett effektivt sätt dela på arbetsbördan på ett rationellt sätt. Ett plus ett blir mer än två.

Franchisegivaren ska, som vi nämnt ovan, göra saker för många samtidigt. På det viset får franchisetagaren mer tid över till det som krä- ver lokal närvaro. Exempel på arbetsuppgifter som sparar tid och kraft för franchisetagaren är:

  • Förhandlingar med leverantörer
  • Förhandlingar med nationella kunder
  • Produktutveckling
  • Framtagning av marknadsföringsmaterial och PR
  • Utveckling av affärsidé och koncept
Kontakta oss
Kontakta oss

Kontakta oss

Tveka inte att kontakta oss med dina frågor och funderingar.
  • Detta fält används för valideringsändamål och ska lämnas oförändrat.