Konkurrensrätten

Detta är den lag som tryggar att vi har en sund konkurrens på marknaden. Om konkurrensen sätts ur spel genom olika typer av samarbeten kan avtal mellan parterna förklaras ogiltigt, staten kan kräva konkurrensskadeavgift och exempelvis drabbade konkurrenter kan kräva konkurrensskadestånd.

Den nuvarande konkurrenslagen fick Sverige 1993 inför inträdet i Europeiska gemenskapen. Den svenska konkurrenslagen bygger på Romfördraget som i sin tur i stort bygger på den amerikanska konkurrensrätten. I samband med att Sverige antog den Europainfluerade konkurrenslagen anammade vi samtidigt ett regelverk från EU med undantagslösningar. Företag som bedrev konkurrenshämmande verksamhet kunde begära ett individuellt undantag från konkurrenslagen hos Konkurrensverket. Om den konkurrenshämmande verksamheten var av ett specifikt slag kunde den omfattas av ett av de så kallade gruppundantagen. I samband med införandet av konkurrenslagen införlivades ett särskilt gruppundantag för franchiseavtal i den svenska lagen. Detta gruppundantag innehöll en svart lista som beskrev klausuler som inte fick förekomma i ett franchiseavtal, en vit lista som beskrev de klausuler som bör vara med och en grå lista som beskrev klausuler som det ibland kan vara i sin ordning att inkludera. Gruppundantaget för franchiseavtal var gemensamt för hela EU och gjorde att europeiska franchiseavtal började innehålla samma regleringar och kunde tolkas på samma sätt. Med tiden blev gruppundantagen fler och kommissionen ansåg att en uppstramning behövdes. I slutet av 1990-talet slog man därför samman ett antal gruppundantag till gruppundantaget för vertikal handel, vilket omfattar franchisesamarbeten. Det nya gruppundantaget trädde i kraft inom EU år 2000 och blev nationell svensk lag 2001. Gruppundantaget har därefter reviderats på EU-nivå 2010 och trädde i kraft i Sverige enligt ny text den 1 januari 2011.

Gruppundantaget är en direktöversättning av den europeiska förordningstexten och är därför uppbyggt på det sätt som Europalagstiftningen fungerar på. Gruppundantaget inleds med en ”preambel” som kan sägas vara en förklarande inledning till förordningstexten. Preambeln består av 17 punkter som ger ramarna för varför särbestämmelsen infördes och hur lagstiftaren har tänkt. Därefter kommer själva lagtexten i form av 13 artiklar. Dessa kan vara svårtydda, eftersom man använder sig av dubbla negationer och undantag till undantag, något som vi inte är vana vid i svensk lagtext. Den svenska översättningen är tyvärr inte mycket lättare att tyda eftersom översättaren är bunden av originaltexter och förhindrad att göra språkliga förenklingar. Slutligen finns det riktlinjer (guidelines) som i mer förklarande text anger hur artiklarna ska tillämpas.

Kontakta oss
Kontakta oss

Kontakta oss

Tveka inte att kontakta oss med dina frågor och funderingar.
  • Detta fält används för valideringsändamål och ska lämnas oförändrat.