Hur lönsamt blir det för franchisegivaren?

All franchising bygger på att både franchisegivare och franchisetagare har en lönsamhet som är tillräcklig i förhållande till parternas förväntningar och behov. Det betyder att om inte franchisetagaren är tillräckligt lönsam kommer inte heller franchisegivaren att vara det på sikt.

Intäkterna

Intäkterna för en franchisegivare är i huvudsak någon eller mer vanligt kombinationer av följande:

  • Inträdesavgift
  • Franchiseavgift
  • Marknadsföringsavgift

Därutöver är det inte ovanligt att franchisegivaren eller närstående bolag säljer varor eller tjänster till franchisetagaren. Det finns också franchiser där franchisegivaren inte debiterar några avgifter alls utan enbart tjänar pengar på försäljning till franchisetagaren.

Ytterligare en variant är franchiser där franchisetagaren förmedlar franchisegivarens tjänster, som exempelvis försäkringar och elabonnemang. Franchisetagarens intäkt är då provision. Det är i dessa fall inte ovanligt att någon löpande franchiseavgift inte tas ut.

Inträdesavgift

När en franchisetagare startar sin franchise betalar denne en inträdesavgift som är en engångsavgift för tillgång till franchisens system och koncept. Det händer också att avgiften knyts till avtalsperioder så att franchisetagaren får betala en ny avgift när en ny avtalsperiod ska tecknas.

Franchisetagaren behandlar ofta inträdesavgiften som en immateriell tillgång i balansräkningen och skriver av beloppet under avtalsperioden. Franchisegivaren behandlar ofta inträdesavgiften som en intäkt.

Storleken på inträdesavgiften varierar från koncept till koncept. För svenska franchiser ligger beloppen ofta i intervallen 30–150 tkr. I utländska och särskilt franchiser från USA kan inträdesavgifterna vara betydligt högre. Inträdesavgifter på upp till 40 000 dollar är inte ovanliga i franchisekoncept från USA.

Det är svårt att ge något generellt råd om hur hög inträdesavgiften bör vara, det måste bedömas från fall till fall. Det man dock bör låta påverka beslutet är bland annat:

  • Inträdesavgiftens nivå i förhållande till franchisens totala kapitalbehov
  • Hur stora resurser som varje etablering tar i anspråk hos franchisegivaren
  • Inträdesavgiften bör inte vara en huvudsaklig intäktskälla för franchisegivaren.
Franchiseavgift

Franchiseavgiften är en löpande avgift och kan betraktas som hyran för tillgång till konceptet samt betalning för det arbete franchisegivaren utför åt kedjan och kedjans medlemmar. Avgiften är i allmänhet franchisegivarens huvudsakliga intäkt.

Franchiseavgiften består ofta av några av följande former:

  • Rörlig avgift – en procentsats på franchisetagarens intäkter, eller
  • fast avgift, eller
  • rörlig avgift med minimi- och/eller maximibelopp.

Det finns fler varianter av franchiseavgifter, men ovanstående får betraktas som vanligast.

En vanlig fråga är hur stor franchiseavgiften bör vara, något som det inte går att ge ett exakt svar på eftersom det beror på varje koncepts särskilda förutsättningar. Avgiftens nivå och konstruktion bör dock grunda sig på:

  • Konceptets lönsamhet före avgift
  • Arbetsfördelningen mellan franchisegivare och franchisetagare, vilket påverkar resursuttaget hos parterna – läs mer om det i kapitel 8
  • Möjlighet till kontroll av underlaget för avgiften
  • Om franchisegivaren säljer varor eller tjänster till franchisetagaren bör hänsyn tas till förhållandet mellan franchiseavgiften och förtjänsten på varorna.

Läs mer i kapitel 10, Franchiseavgiften, om hur avgiften bör konstrueras och hur man kommer fram till en lämplig nivå för den.

Marknadsföringsavgift

En väsentlig stordriftsfördel i en franchisekedja är ofta samordning av marknadsföringen. Genom att utarbeta marknadsplaner, bygga upp innehåll och köpa in marknadsföringen för hela kedjan på samma gång. Dessutom kommer all marknadsföring under det gemensamma varumärket på det här sättet att ha samma inriktning, budskap och timing – det vi ibland brukar kalla ”one voice”. De flesta brukar hålla med om att värdet av denna stordriftsfördel är högt.

Finansieringen av den gemensamma marknadsföringen sker ofta genom att en avgift betalas in från varje enhet i kedjan. Om franchisegivaren har egna enheter bör även dessa betala in avgift till den gemensamma marknadsföringen. Avgiften betalas in till franchisegivaren och denne har en redovisningsskyldighet för hur pengarna används. Avgiften är alltså inte en intäkt i vanlig mening utan ska helt användas för att förbättra försäljningen i kedjan som helhet. I en beräkning av lönsamheten för franchisegivaren lämnar vi därför denna intäkt utanför. Marknadsföringsavgiftens betydelse för kedjans framgång kan dock inte överskattas.

Läs mer i kapitel 11, Avgift till gemensam marknadsföring och aktiviteter, om hur avgiften bör konstrueras och hur man kommer fram till nivån.

Kontakta oss
Kontakta oss

Kontakta oss

Tveka inte att kontakta oss med dina frågor och funderingar.
  • Detta fält används för valideringsändamål och ska lämnas oförändrat.