Likviditetskalkyl

Likviditetsbrist är det samma som att företaget inte har pengar att betala sina räkningar med. Men att ett företag har brist på likviditet behöver inte nödvändigtvis bero på att företaget går med förlust. Det kan istället vara så att kapitalet har blivit uppbundet i andra tillgångar än pengar. Det kan exempelvis röra sig om lageruppbyggnad eller att kundfordringarna vuxit i takt med försäljningsökningarna. I vissa fall kan alltså en likviditetsbrist vara en risk som grundar sig på en i övrigt positiv utveckling.

Att göra en likviditetskalkyl är viktigt för att vara säker på att franchisetagaren blir rätt kapitaliserad. Många nystartade företag har behov av att löpande följa upp likviditeten varje månad under första och andra året. När verksamheten väl har startat är det lämpligt, eller till och med nödvändigt, att löpande följa upp likviditeten, särskilt under introduktionsperioden. Man kan genomföra en likviditetsrapport med jämna mellanrum.

I en resultatkalkyl räknar man med intäkter och kostnader, i en likviditetskalkyl räknar man istället med inbetalningar och utbetalningar. Skillnaderna kanske inte är så uppenbara men är helt avgörande. Att man har fått en kostnad betyder ju inte nödvändigtvis att man måste betala den med en gång. Kostnaden blir ju en utbetalning först när man betalar den. Att man har fått en intäkt behöver ju inte betyda att man får pengarna direkt, som i exempelvis detaljhandeln när man får betalt kontant. I företag som fakturerar sina kunder uppstår ju inbetalningen först när kunden betalar, exempelvis trettio dagar senare. Varje månad kostnadsförs källskatt och arbetsgivaravgifter i resultaträkningen för de löner vi betalar ut. Utbetalningen av källskatten och arbetsgivaravgiften gör vi ju dock inte förrän senare.

En likviditetskalkyl utgår alltså från vad man kommit fram till i intäkts- och kostnadskalkylerna. Därefter får vi sätta in utbetalningen när den sker i tiden. Den utgående kassan i en period blir ingående kassa i nästa. Ett exempel får illustrera: